Nu har det vänt. Vilket flyt! Upp på morgonen. Hittade två vita mjuka morgonrockar att ha när vi passerar hallen på väg till vår toa och badrum. Behövde inte använda min lila fuskpäls. Alla fyra rummen på våningsplanet hade egna badrum. Det enda jobbiga var att alla måste passera hallen för att komma till sin toa. Vårt badrum var bara vårt och vi kunde förvara våra prylar där utan att någon annan kom in och lånade min tandborste.
Frukosten i den stängda restaurangen var perfekt. Färsk bröd, ostar och skinkor, yoghurt, sylter, juice etc., trevlig personal som serverade. Pratade med mannen som släpp in oss kvällen innan och tyckte att han talade lite svenska. Så jag frågade – på svenska – om han kunde tala svenska? (Idiotiskt) Han såg ut som ett frågetecken och jag övergick till engelska och sa att han hade ett visst uttal som lät som svenska. (Kände mig som en virrpanna. Pinsamt). Han önskade oss trevlig resa och undrade säkert hur vi skulle kunna ta oss hem så knäpp människa som jag verkade vara?
Efter frukosten, medan morgondimman började lätta och solen sakta steg över böljande landskap styrde vi mot Schwerin. Allt rullade på fantastiskt bra och ”rallykalle” hade ånyo satt sig bakom ratten. Visst låg långtradarna som serpentiner i innefilen och i mittenfilen låg lastbilarna som körde om sina kompisar. Vi andra fick nöja oss med ytterfilen och där gick det undan. Vi körde fort som attan och blev ändå omkörda av de som gasade på värre. Det gick bra för vi kunde med jämna mellanrum tränga oss i in långtradarnas omkörningsfil och släppa förbi dem.
Vi hade medvetet planerat att vara tidiga till vårt hotell. Men såg tidigt som halv två hade vi absolut inte tänkt. Vi stannade och fikade två gånger och ändå gick resan så himla fort och som på räls.
Vi letade oss in till Zentrum och fick i en djupblå sjö, i den en ö och på ön låg ett underbart sagoslott. Det var som en bilderbok. Hotellet ligger bara 400 meter från centrum.
Vi körde in på hotellets bakgård för att fråga om vi möjligen kunde få ställa in vårt bagage för vi beredda på att få vänta på att få tillgång till hotellrummet på HotelamSloss. Vi var ju så tidiga.
Gissa om vi fick ett varmt mottagande. Nycklar, karta med en tydlig beskrivning över alla sevärdheter, parkering och ett vackert hotellrum i vinkel med hela fyra stora fönster, hiss vilket vi inte varit bortskämda med och en helt underbar receptionist som följde med och visade var kunde parkera samtidigt som hon dessutom var glad.
Nu ligger ”rallykalle” och vilar på sängen en liten stund innan vi ska ut och se på alla härligheterna. Hör jag en lätt snarkning?
Lämna ett svar