Bara några kilometer från utisktplatsen och lunchen stannade vi vid en rondell med ett buddistiskt altar i mitten. På altaren låg frukter och rökelsen svepte runt de guldblänkande pelarna, miniatyrtemplet och buddastaty.
Värmen som slog emot oss när vi klev av flaket var tryckande. Det räcker inte med 30 grader varmt utan det är mer än 45 grader i skuggan och ”regnskogsfuktigt”. Jag tittar på Hans och ser att hans skjorta är dyblöt. Den ser ut att vara tvättad och inte centrifugerad men det är inte det värsta för det är forsen av svett som rinner ner över pannan rakt i ögonen blandad med solkräm och jag ser att det svider ordentligt. Över höger öga har Hans en skada som gör att pannbenet är lite intryck som i en skåra och den leder svetten rakt ner i ögat. Stackars Hans, ögonen är röda helat svullna.
Tillbaka till staden och gatan som går utmed stranden och är ca 500 meter lång. På båda sidorna reste sig bruna och grå gamla trähus med snedtak i plåt. Lite annorlunda än de som vi sett tidigare på resten av ön. I varje hus låg restauranger och souvernIbutiker om vart annat. Restaurangerna hade fina verandor ut mot havet. Utbudet i butikerna var detsamma i alla, grilliga strandkläder, batik-kopior, smycken och lite träkrafs. Thailand är berömt för sin batik men den billiga som såldes här hade ingen liknelse med riktig batik vidare borde det här i butikerna finnas vackra handgjorda träaskar och pärlor som också är eftertraktat med det fanns ingenting som egentligen var gjort på den här ön. Kina?
Jag gick in i några butiker för att kolla läget men ingenting ville jag ta med mig därifrån och varje gång jag lyfte blicken mot Hans så tyckte jag så synd om honom att vi tar ingen eftermiddagsfika här utan hoppar upp på lastbilen igen och far hemmät. Det fläktar ganska bra på flaket.
Väl hemma betalde vi våra 2000 Bath (ca 500 svenska kronor) och till den trevliga chauffören som så tålmodigt kört oss runt. Lämnade 500 Bath extra (ca 125 svenska kronor). Chauffören stirrade på den extra sedeln, pekade på sig själv och tittade med frågande ögon om det verkligen var sant? To me? Sedan tog han i hand och tackade, satte samman sina händer framför bröstet och bugade djupt. (Önskar det varit mycket mer pengar).
Lämna ett svar