Vaknade klockan sex när solen gick upp och grannarna släppte ut alla sina barn. Gjorde absolut inget att de for som kvittrande små fåglar på väg till varandra och till lilla barnpoolen. Gick upp och tog en snabb dusch smorde in alla synliga delar med solkräm -har köpt solskyddsmedel 50 – klädde på mig litet mer än för ett typiskt strandhäng.
Vårt kassaskåp i garderoben har inte fungerat. Har fått hjälp två gånger och sista gången så bytte man batterier. Jag testade med vår kod och det gick bra. När jag senare öppnade kassaskåpet för att ta ut lite grejer så skulle jag stänga det: Men va f…… det går inte att låsa!! Nu får det vara nog. Funderade lite på vad tjejen gjorde som var här senast? Tur att dörren är öppen. Pillade upp luckan som gömde batterierna tog ut ett och satte det tillbaka. Körde koden som jag sett henne göra. 1234 # när dörren är öppen. (Ut med alla grejer i fall jag inte kan öppna skåpet). Stäng dörren och 1234#. Nu kommer eldprovet: 1234#. Jippi, öppet! Slog min egen kod – låst skåp – min kod igen öppet skåp. Vilken tekniker man är.
Mot frukostmatsalen. Två stekta ägg, i dag fanns det bacon. Lite stekta grönsaker och massor med färsk ananas, melon samt ett par glas vatten och två koppar kaffe.
Morgonpromenaden.Hittade en ny väg som gick till Svenska förskolan. Mötte ett helt gäng små knattar med två svenska lärare. Hej, hej. Det ska finnas fyra svenska skolor här på Kho Lanta. Det kostar 2100 svenska kronor per månad att ha barnen där. Barnen tar med sig egna böcker hemifrån. Det går fem elever i varje klass. Ett gäng elever som hade gymnastik på stranden såg underbart ut. Barn alla åldrar sprang och tävlade. De små hann inte med men vände när de stora tonåringarna kom tillbaka från sin löpträning så alla kom i mål nästan samtidigt.
Vi gick fram på vägar bland resterna av den gamla regnskogen. Ut på stora vägen. Hett, hett. Hans t-shirt är redan plaskvåt men vi har lärt oss så tjocka lager med solkräm och keps är på. Hjälper inte så mycket mot svedan i ögonen.
Vi kom fram till den delen av Kho Lanta som vimlar av restauranger, små marknadsstånd och andra butiker. Hittade en liten butik som sålde handmålade tyger. Köpte ett sådant. Här fanns också en stor matbutik. Där köpte jag lite ”julgodis”. Få se om godiset lockar till många skratt. Kan inte tänka mig att det är speciellt gott men annorlunda.
Efter ett par timmar i hettan så är det dags för en svalande dryck. Gick längst fram en bakgata och hamnade vid en gul/blå restaurang alldeles vid stranden. Smög fram genom mörka lokaler, ”Hallå. Är det öppet?” Plötsligt står en lite man framför mig i mörkret. Yes! Ut på verandan in i ett mörkt hörn och den lilla mannen kopplar på en vattenstril på fönstret närmast oss. Ett sådan som fanns i alla fiskaffärers fönster när jag var liten. Runt om oss är det gröna växter som planterat i gamla plast flaskor och bundits ihop till hela väggar och utanför oss glimmar det klarblå havet. När vi lämnar restaurangen så hoppar det fram en liten svart fågel med gula flerpar på huvudet och ger ett gällt skrik sedan säger den klart och tydligt ”Hur mår du? på engelska.Vi stannade en stund och tog ett litet snack med fågeln.
Nu glider (för det går inte att jäkta) vi tillbaka mot vår strand efter ett par timmar senare så stannar vi vid ett litet kaffe och tar varsin färskpressad apelsinjuice, en underbar äggsallad, club sandwich, vatten, en öl och kaffe. Nu återstår den sista halvtimmen tillbaka till vårt lilla hus. Där tar vi en liten paus och sedan ett par dopp i den ljumma havet. Nu sitter vi här nyduchade igen. Insmorda med myggmedel. För det räcker inte med smådjuren som nafsar på en i havet vi blir uppätna av knotten på kvällar och nätter. Myggnät över sängen är ett måste.
Nu knorrar magen. Klockan är halv sju. Mörkret har fallit. I kväll ska vi äta middag på Harrys!
så bra så vi mot frukostmatsalen
Lämna ett svar