Det händer vissa saker som man inte räknat med på en sådan här resa. Två saker som ställer till det och gör så att vi gjorde av med 21.30 € helt i onödan ¨. Detta bara för att vi inte kan italienska och italienarna kan väldigt lite engelska – i alla fall de som vi träffat.
Vi kör på motorägan mot Milano helt plötsligt säger Vendela…. (Vendela vem är det? Jo det är vår vackra röst på GPS:n. Hon som ofta säger ”Vänd där det är möjligt”). På motorvägarna är Vendela väldigt tyst. Vi tror ibland att hon har somnat. I alla fall tagit en liten rast. Nu när vi började undra så viskar hon ”Håll till vänster”. Och vi gör det. Sedan låses bilden på GPS:n. Vad är detta? Nu står vi i en industriområde där det inte finns en människa. Lite förvirrade säger vi till varandra -”Vendela måste ha pratat i sömnen för här ska vi i alla fall inte vara”. Kör in på en parkeringsplats och startar om GPS:n.
Ser att vi behöver tanka om vi nu ska irra runt på landsbygden för att hitta tillbaka till motorvägen. Efter lite letande hittar vi en obemannad mack. Kör fram och försöker stava oss igenom den italienska texten. Som tur är finns det även enkla bilder. Försöker tanka med kort. Misslyckas. Försöker med 20 €. Det går bra bara det att vi får ingen bensin – men pengarna snor maskinen.
Byter bensinpump. Då kommer en liten bil med två äldre herrar. De kan ingen engelska men visar mig hur de gör när de tankar sin bil. Vi laddar med ytterliga 20 € och nu går det bra. Vi får 15 liter och vet att vi klara lite irrande på byvägarna. De bägge herrarna beklagar misslyckandet och säger att om vi kommer tillbaka i morgon så finns det säkert en person där som kan ge oss tillbaka pengarna. På italienska men jag förstår av gester och minspel. ”Tyvärr, säger jag, Då är vi i Frankrike.”
Tänkte inte på det men jag kunde gett kvittot till männen så det kommit till nytta. Det kvitto som visade att i betalat men inte fått någon bensin, men tyvärr så missade jag det. Det är lätt att vara efterklok.
Nu har Vendela vakant till och visar oss tillbaka till motorvägen. Det är bara det att vi ska köra genom en biltull och för att göra det måste vi ha en biljett. Vi har ingen biljett. Den använde vi när Vendela visade oss av motorvägen. Ser mig omkring. Det måste ju finnas hundratals bilar runt om oss som inte har någon biljett???? Men det är tomt.
Tre gånger kör vi fram och tillbaka och stannas vid vägtullen. Fjärde gången kör Hans åt sidan. Jag går ur bilen och fram till tullstationen för att läsa noggrannare. Hoppsan, det var bara att ta upp plånboken och kasta 1.30 € i ett fack så öppnades bommen. Ingen biljett. Jag måste nog gå en kurs i italienska nästa gång vi åker hit.
Lämna ett svar