På väg till Rabat åkte vi längst Atlantkusten. Under kolonialtiden var det här området spanskt och det syns tydligt. Ser ut som om vi färdades i södra Spanien. Här finns Plaza Mayor och en katedral i varje stad med även med en typiska marockansk särprägel. Vi stannar till i hemstaden Larache som var den viktigaste hamnstaden i spanska Marocko. vi fortsätter mot handelsraden Asilar Medinan (staden innanför stadsmuren) ser likadan som för 500 år sedan. Den ser ut som en litern spanskstad med sina vita hus och blå dörrar.
I Marocko får man aldrig kasta bröd utan gammalt och för oss oätbart bröd läggs ut på gatan, för att som tidigare, tas om hand av åsneförarna för att ge till sina åsnor men en stor del av maten går till alla katter som vimlade runt. Marokanerna älskar katter men tycker inget vidare om hundar. Vilket märks. Hundarna är skygga medan katterna gärna kommer fram för att bli smekta.Det här är en bild av ett elskåp där någon lagt det överblivna brödet
.
Lämna ett svar