Efter en stärkande frukost fortsätter vi resan. Hur ska vi åka? Direkt in i Frankrike eller genom Schweiz? Hur långt måste vi åka genom Schweiz? Motorvägen? I så fall måste vi ha ett pass för detta. Vi vet inte så vi styr kosan lite snett upp och och åker in i Franrike och övernattar i Mulhouse. Hittar ett trevligt Ibis hotell och får ett fint rum. Personalen var helt underbar. Vart jag än såg så möttes jag att ett stort leende. Undrar om jag har sot på näsan eller något annat i ansiktet eller är det så att de bara är så himla trevliga? Jag bestämmer mig för det senare och njuter av vänligheten.
I väg igen mot Gap. Ser att vi måste ta motorvägen genom Schweiz så vi biter i det sura äpplet och får en klisterlapp på vindrutan efter att ha lämnat över 40 euro till en trevlig dam som stod vi gränsen och med kassaväska på magen. Här går det undan. Vägarna är raka och trafiken snabb. Regnmolnen hänger tunga över alperna och vattnet stänker upp om däcken som en dimma. Man ser knappt bilarna som rusar fram. Här i Europa så är regeln om att använda halvljus lite hipp som happ och det innebär att inget bakljus är påslaget dessutom är de flesta bilar vita, svarta eller silverfärgade. Med andra ord de synas inte så bra i diset. Temperaturen sjunker under 10 graded strecket och inne i bilen höjer vi värmen och stänger av a/c:n. Skulle tagit med mig en schal att lägga över axlarna.
Vi stannar köper lite vatten. Tar ni euro? ”Ja, säger damen bakom disken, men bara sedlar och du får tillbaka växeln i vår valuta. Så sjutton heller ut och leta i bilen. Hittar en liten plåtburk men växelpengar från förra året då passerade landet och det räcker precis till vattnet. Känns lite som om jag vunnit tills jag öppnar flaskan och upptäcker att det är kolsyrat vatten som ger mig en dusch. Nu är jag sur både innebords och utanpå.
Resan fortsätter och vi hamna så småningom i Gap. Har bott här tidigare men då i utkanten av staden men nu vill vi bo lite mer centralt. På med gps:s och in med adressen som vi hittade på internet. Väl inne i den gamla staden for vi runt trots att damen flera gånger sa att vi hade nått slutmålet. Vid tredje varvet i en rondell fick vi plötsligt syn på hotellskylten. Den gömdes effektivt av ett träd. In och fråga efter rum. ”Ja, visst inga problem”, sa den unga tyskan och gav oss nyckeln till ett fräscht rum. Vi är inte såskilt hungriga efter en stadig lunch så vi ger oss ut på stan för att se på stadslivet.
Ner på en stol mitt på ett trevligt torg, ett glas öl på bordet till Hans och lite rosévin till mig. Blev lite kyligt framåt kvällningen. Tidigt i säng.
Lämna ett svar