Sportlov

För att göra W:s första sportlov lite spännande så ville vi bjuda honom på ett par dagars ”egentid” med mormor och morfar. Såg framför mig hur vi skulle pulsa runt i snön. Solen skulle skina från en klarblå himmel och när kvällen kom skulle vi  – utmattade av aktiviteter – falla i sömn efter att mormor läst en spännande bok.

Så blev det inte. Ingen snö och inga uteaktiviteter förutom en kort promenad till bion – lite under protest.- ”Varför måste vi parkera så långt bort? Kunde vi inte åkt ända fram till bion”?, var kommentaren när vi stretade fram över Stora Torg. Där mitt på torget stod mamma med öppen famn och biobiljetter i fickan. Efter en stor kram och överlämnandet av biljetterna trampade vi på till godisaffären. – ”Det hör till att få godis när man går på bio”, sa W, tio bitar och om det är  något extra som att gå på bio så kunde det bli enda upp till tolv bitar”.

Sagt och gjort. Påse med godis, en extra kudde på biositsen och en lååååååång reklamfilm. W hade bestämt att inte smaka på godiset innan filmen började på riktigt och lamporna släcktes i taket. Tror att W ångrade det beslutet. Till sist slocknade lamporna i biosalongen och filmen började. En animerad film och en liten kanin som ville bli polis i den stora staden. Den lilla kaninen kämpade sig igenom en tuff utbildning och fick som nyutexaminerad ”lappa bilar”. Det var tydligen det simplaste arbetet som en polis får göra!!!

Kändes lite som om den lilla kaninen var en kvinna och att filmen egentligen handlade om hur kvinnorna särbehandlas. Stora rytande oxar till chefer, buffliga kompisar, mobbning men som alla amerikanska filmer så slutade det hela lyckligt och kaninen blev en hjälte. Jag undrar om det bara är jag som lägger märke till dessa värderingar i barnfilmerna eller om det verkligen är så att filmerna är gjorda för oss vuxna? Hittade flera scener där man bara kan förstå poängen om man är vuxen.

I alla fall blev det en lyckad föreställning för W han satt som trollbunden. Från morfars håll tyckte jag det kom en och annan tung, avslappnad  andhämtning.

När vi kom hem så började det roliga för mormor. -”Ska vi leka….., sa W och mormor sa ”Absolut”. Vi lekte och utförde en massa konstiga lekar tills jag förstod att vi egentligen spelade ett dataspel. det var när W sa ” Nej, momor, han kommer inte förrän i tredje spelet”. När vi var små lekte vi affär nu leker vi dataspel. Ja det går framåt.

Mellan vår ”egna” data spel så tittade vi på film, läste böcker och mös i soffan. ”Ska vi gå ut, frågade jag”? ”Nej”, blev svart kort och gott. Är det sportlov så ska man väl få göra vad man vill?

Mormor stack i väg en timme på kvällen för att gympa och när jag kom hem så fattades det tablettask i godislådan. W deklarerade glatt att morfar hade bjudit honom på godis! Morfar låtsades inte höra utan var väldigt intresserad av Draktämjaren Hicke på tv:n.

Strax efter klockan sex på morgonen står W i sovrumsdörren och frågar ”Vad har ni för frukost. Har ni yoghurt och flingor”? -”Absolut”, svarade mormor igen. Efter två stora tallrikar försökte jag fresta med en smörgås men där gick gränsen. Efter lite ”egengjort” dataspel (igen) var det dags för Draktämjaren Hicke. Efter tre avsnitt så bönar mormor ”Kan vi inte gå ut det är ju i alla fall sportlov”? Nej blev svaret även denna gång och lekarna fortsätter. Det ju W:s första sportlov och vi bestämde att det är han som bestämmer!! Kanske är det alltid så hos mormor och morfar?

Hoppas att W tyckte om sitt första sportlov för det gjorde vi. Är barn så mjuka, lena och varma för att vi ska krama dem mycket?