I går fick jag äta frukost ensam. Hans stack bara upp sitt bleka ansikte över lakanskanten och grymtade: ” Hm hmm hum mumumum” när jag frågade om han ville hänga med och äta frukost?
Vi tog med oss lite vatten till Hans och en bok till mig och gick ut till solstolarna vid poolen. De var ännu inte torra efter nattfukten så jag gick ner till spa-avdelningen och hämtade ut två badhanddukar. Tjugo euro i pant och med en skarp kommentar att inte slarva bort kvittot för då får jag inga pengar tillbaka även om jag lämnar in handdukarna!!!!!
Ok. Stolarna blev torra och vi sjönk ner på den gröna plastdynan. Vi slumrade till en stund och när jag såg upp igen så var nästan alla stolar upptagna och det började närma sig lunch. Tittade på Hans, såg han hungrig ut? Nej inte alls, han hade smuttat på sin vattenflaska men ville inte ha någon mat.
Jag gick ut på strandpromenaden för att se om jag kunde hitta något att äta. Det fanns massor med restauranger men inget som lockade mig så jag gick till en butik och köpte vatten, juice, tomater, valnötter och en lite flaska fruktmos – en sådan som vi brukar ge lilla N när grabbarna fick godis på lördagarna.
Han vågade inte smaka på fruktmoset nere vid poolen så vi gick upp på rummet och där sög han i sig hela den lilla plastflaskan. Så lade vi oss på sängen och väntade….. Inget hände. Hurra mår han lite bättre?
Efter en stund, då inget speciellt hade hänt, gick vi ner och satte oss vid restaurangen som ligger alldeles vid poolen. Det var då det hände. En liten gullig fågel pruttade rakt på Hans. Ner i pannan rann den lilla svarta stålen och ner på den vita tröjan.
HAR JAG INTE HAFT NOG MD SKIT? Det var Hans kommentar när vi satt ute på serveringen, i de sista solstrålarna innan de försvann bakom grannhotellet. Hade inte fågelbajset funnits så skulle jag ge en slant för att det rann en liten tår alldeles bredvid.
Lämna ett svar