Julen blev så fantastisk som jag hade väntat trots att jag gnällde om bristen på kyla och snö. Att få ha sin familj hos sig på julafton är något fantastiskt. Stora E, stora A och mellan stora S sitter fint i soffan och konverserar oss vuxna medan lilla W och lilla H håller spänningen uppe. Tänk att få se dessa tindrande ögon i väntan på tomten.
Lilla W var förundrad över att tomten hade mask på sig. Först frågade han varifrån tomten kommer ”Falköping blev svaret. Jag tror inte lilla W var särskilt nöjd med svaret för han ville nog veta om det var nordpolen eller i alla fall var han hade parkerat sina renar. Tyvärr fick han inget svar utan tomten slog sig ner på en stol för att börja dela ut julklappar efter att först ha nästan skrämt livet ut lilla H när han kom för nära för att hälsa.
Jag hade glömt att det fanns flera mammor i gänget så varje paket som var till mamma snodde jag åt mig men fick sedan snällt lämna tillbaka den till den rätta mamman. När alla pakter var utlämnade och säcken såg tom ut så hade lilla W:s underläpp börjat darra och ögonen blivit lite fuktiga och han sa ”Men jag då? Ska inte jag få något paket? Jo, men där allra längst ner i ett hörn låg ett litet paket som det stod – till Wilton från mamma och pappa. Ögonen började glänsa på lilla W och med ivriga fingrar slet han upp paketet. Där var vad han allra helst hade önskat sig. Lilla W hoppade upp och ner och ropade glädjestrålande ”Jag fick det. Men hur kunde du veta att det var det här jag önskade mig”? frågade han tomten. Jag läste ju din önskelista blev svaret. Lilla W såg misstänksam ut och kikade lite undrade på tomten stela mask men vad sjutton nu hade han ju fått med han ville ha så det fick väl vara hur det ville med tomtens vara eller inte vara.
Alla andra paket som lilla W fick under julkappsutdelningen efter att tomten gått lades i en hög – nästan totalt ointressanta. Han fick hjälp av mellanstora S för att bygga sitt efterlängtade lego som var lite pillrigt då det var för större barn men sedan gick hela julafton åt att köra runt med rymdskepp och rymdgubbar. De andra julklapparna gick han väl öppna en annan dag.
Lilla H var mest intresserad av vad vi alla andra hade för oss. Han satt i mammas knä och tittade på oss med sina kloka vackra ögon. Han noterade vad vi gjorde och hur vi uppförde oss lite förundrad och ganska nöjd. Ibland drag han i gång någon liten sång. Midnatt råder tyst det är i husen….. Sankta lucia …. ja må han leva….. och däremellan: Måndag, tisdag, klapp, klapp klapp – onsdag, torsdag, stamp, stamp, stamp – fredag, lördag, kling, kling, kling och söndag gör vi ingenting!!!
Maten var god stämningen hög och nästan hela min stora familj var här så att den här julaftonen kommer jag att minnas länge.
Nu skiner solen på mitt högra öra och värmer så gott. Snart är det lunch. Livet leker.
Nyårsafton är kvar!
Lämna ett svar