San juan Chamula ligger 2260 meter över havet och speciell såtillvida att den vill gå sin egenväg och inte tillhöra den mexikanska staten. Jag har i ett tidigare inlägg berättat om de speciella dräkterna som herrarna bär och de vackra men kanske något opraktiska kläder som kvinnorna bär vad jag nu vill beskriva är den speciella begravningsserrenomin. På kyrkogården som vi passerade på väg upp till kyrkan var varje grav utmärkt med en liten kulle. De döda begravdes ovanpå varandra och varefter kroppen förmultnade och sjönk så fanns det plats för en till. Hela kyrkogården var beströdd med pinjebarr som anses vara en mjuk bädd för alla heliga andar. På kyrkogården fanns också reser efter fest. Det låg plastmuggar och papper, vackra pappersblommor och massor med pinjekvistar. Allt detta beror på att man gärna festar med sina döda. Man kan sitta på gravkullen och äta medan man pratar med den döda och alla de släktingar runtomkring som deltar i festen.
I kyrkan såg vi också deras märkliga (tycker vi) seanser med ljus, ägg, cigarrer och döda höns. På kyrkgolvet satt hela familjer i olika grupper. De tände mängder med levande ljus. Några hade ägg i händerna och bredvid en familj låg två döda höns. Äggen, hönsen och ibland cigarrer skulle Curranderon (Shaman), som också övervakade att allt gick rätt till, stryka över hela kroppen eller över det stället som man hade ont och då som i ett trollslag försvann allt det onda och de delar som inte var sjuka fick ett skydd mot sjukdomar. Allt detta för att rena kroppen från negativ energi. Det fanns också ett dryckesbord med den lokala spritdrycken Posh och till och med Coca cola den var till för att man skulle rapa ut onda andar.
Det kändes lite konstigt att som turist smyga omkring i kyrkan och titta med stora uppspärrade ögon på allt märkligt, som inte var så underligt för befolkningen utan en del av deras liv. Vi fick betala en slant för att komma in i kyrkan och det var väl därför vi fick tillträde.
Religiösa riter har vi ju här också och de kanske ser lika underliga ut i mayaindianernas ögon som vi tycker att deras ritualer gör.
Lämna ett svar