I Ungern ligger Balatonsjön. en mycket grund sjö som har blivit ett semesterparadis för ungrare och turister. Balatonsjön är det största sjön i Ungern.
I dag fick vi sovmorgon. Bussen går inte förrän klockan 9.00. Frukost bestående av ett ägg, ost, ungersk korv, grönsaker och frukt mättade bra.
Det är väldigt dimmigt så utsikten över sjön är borta när vi åker utmed den norra stranden upp mot halvön Tihany. Det bästa med detta är att istället för att stirra på vattnet så dras blickarna uppåt till husen som ligger i de branta backarna ner till sjön. Husen är så vackra. Inga moderna glasverandor eller fönsterpartier för att kunna sitta inne och titta ut över vattnet utan bara små vanliga fönster och finns det den altan så är den inte inglasad.
Vi åker till halvön Thiany och besöker en liten pitoresk by. Jag går in i en liten udda kermikverkstad och därifrån får jag med mig en stor fågel i keramik som är gjord av en ungersk keramiker som heter Eva Szurdi och har sin verkstad i Budapest. Hon gör lite udda saker, stora fåglar i keramik i alla tänkbara färger. Fåglarna ska placeras på armeringsjärn i trädgården. Fåglarna är olika i sitt utförande en del sover men näbben under vingen andra ser ut att lyfta vilken sekund som helst och den som jag köpte böjer huvudet och lägger näbben mot bröstet. Det fanns som jag skrev massor med färger att välja mellan men jag valde – som väntat, säger Hans – en beige med bruna stänk. Den har i alla fall en orange näbb.
Fågeln kostade 12 000 Ft men jag prutade ner till 10 000 Ft och det är ungefär 330 svenska kronor. Jag tror att en liknande handgjord fågel skulle kosta bra mycket mer när en te-mugg kostar 250 kronor i Steninge. Nu var det inte därför jag köpte den utan jag blev så förtjust i den direkt. Den lilla byn var väldigt vacker men förstördes av alla som stånd längst med gatan som sålde exakt likadana ”handbroderade” dukar, ryska dockor och allt annat småkrafs. Men såg man förbi detta så byn ett litet paradis.
Efter besöket tog vi färjan till den södra sidan och stannade till Balatonboglar för att pröva det lokala vinet. Ytterligare en välskött vingård med raka rader, vintankar i rostfritt stål och tunnor för lagningen av vinet i ungersk ek.
Bussen stannade en bit ifrån vingården så vi fick åka sista biten i ett litet tåg med öppna vagnar och hårda säten. Vagnarna drogs av den traktor som spydde ut dieselångor i uppförbackarna. Var i alla fall mysigt att färdas genom landskapet upp till vingården.
Köpte fyra flaskor av det vita vinet. Nu var avsmakningen i ”normala” mängder. Till vinet fick vi ost, ungersk korv, skinka marinerad i vin, bröd, hela tomater och salladslök? Jag trodde att smaklökarna skulle förstöras att löken men inte den neutraliserade istället.
Att vi baka köpte fyra flaskor var lite strategi. Vi fick ställa in hela kartonger i ett särskilt förråd på bussen och eftersom vi hade köpt två flaskor första kvällen så blev det perfekt. Så slapp vi släpa vinet i resväskan.
Lämna ett svar