Så oförutsägbart livet är. Inte trodde jag att jag skulle sitta här i Halmstad den här påskaftonen? Undrar om det finns fler överraskningar som väntar runt hörnet?
Vi har precis tagit en härlig promenad nere vid havet. Vinden är kall så både vinterjackan och tjocka vantar kom väl till pass. Visserligen blev det lite väl varmt under dunjackan men det var bara att knäppa upp en liten stund. Vägen ner till havet gick genom Eketångaskogen där det har tinat upp väldigt bra. Is och snö är borta på stigen men tjälen är kvar i marken så det är inte det minsta lerigt.
Vi har fått en vattenskada på övervåningen. Takkupan läckte. Nu är det lagad. Plåt Niklas (företaget heter så) har varit här och lagat kupan. När han plockade bort den gamla plåten så upptäckte vi att det var ett enda stort fuskbygge. Direkt under plåten låg isoleringen! Det fanns ingen masonit eller annat som skulle fungerat som fäste för plåten, utan vi var tvungna att kalla på snickare som satte dit träskivor och takpapp.
Där rök offerten men jag hade nog inte väntat mig annat. Känner igen det hela sedan jag köpte entreprenader som upphandlare. Det stämde aldrig och ändå lade jag på 25 % på anbudet. Det kom alltid annat oförutsett som gjorde att priset steg.
Nu är jobbet klart och takkupan blänker kolsvart mot det något gråa gamla taket. Får se om vi kommer upp och kan stryka på lite färg eller också drar vi ut den nya markisen så att taket inte syns. Få se vad det blir.
Nu ska vi se om vi kan lura till oss några mysiga påskpussar av nya familjen Millfjord. Det ska säkert gå bra förutom av Wilton som är lite svårflirtad. Kanske kan jag försöka med att påskpussar är en mycket gammal tradition och att när man säger ”Glad påsk” så pussar man varandra på kinden. Tror ni att det kan fungera?
Harry är mycket ”pussvänlig” men kan kan ju inte protestera ännu utan det är bara att pussa på om de så är påsk eller inte.
Lämna ett svar