Jag gillar inte helger. Har nog aldrig gjort det egentligen. Låter väldigt konstigt. Familjen skrattar och säger att jag inte gillar helger för att alla affärer är stängda och jag kan inte gå ock handla. Delvis rätt men inte för att köpdjävulen har angripit mig utan för att det blir så tomt och tyst. Ingen liv och rörelse som på vardagarna. Stillhet på helgerna stressar mig. Det är som om hela världen (i alla fall den del som jag ser) somnat och går på halvfart. Finns det något tristare än tomma smutsiga stadsgator?
Jag förstår alla som arbetar får en möjlighet att hämta krafter och komma igen vid ledigheterna. När jag arbetade så var helgerna sköna i den meningen att kraven och alla ”måsten” kunde läggas åt sidan och jag kunde ägna mig åt det som jag själv ville göra. Sent på eftermiddagen innan ledigheten tog slut blev det lite förberedelse inför arbetsdagen men oftats var det bara rolig planering och det inspirirade mig och gjorde att arbetsuppgifterna inte kom som en överraskning när jag öppnade dörren till kontorsrummet, utan jag kunde kliva in och veta vad jag skulle börja med. Nu behöver jag inte den här förberedelsetiden för att det finns så få ”måsten”. Mitt liv handlar bara om trevliga saker som jag själv väljer.
Vill bara bli frisk så jag kan börja väcka mina slappa muskler. Det räcker inte med promenader det känner jag nu när jag har hostat i så där en tio dagar och magmusklerna har fått arbeta ovanligt mycket. Jag har träningsvärk! Än så länge får nog bara diafragman sin dagliga träning för lungorna orkar inga större ansträngningar. Men det kommer.
I dag blir det sol igen så då kommer solstolen och mjukisfilten till användning dessutom en hel kasse med nya böcker som jag fick häromdagen så känns som om jag fått högsta vinsten. Tänk att få krypa in i filten, känna solens varma strålar och vika upp första sidan i en ny spännande bok.
Aj, nu fick magmusklerna en dust igen. Det gör ont ska jag tala om.
Lämna ett svar