Barnbarn

Wilton är ett litet ”stohej”, man vet aldrig om han är fisk, fågel eller mitt emellan. Vänd ryggen till och han kan vara högst uppe på en klätterställning eller en sten eller långt under marknivå i en spännande tunnel. Han kan vara nära och ge mormor en puss på handen för att nästa stund kolla om mormor har något smaskens i kylskåpet. Däremellan kan han sitta helt försjunken i ett barnprogram på Tv eller helt uppslukat av sitt senaste legobygge som efter ens stund faller i golvet och går i tusen bitar. Bland det bästa och vi vet hand och jag är att läsa böcker. Mormor läser den ena boken efter den andra och Wilton sitter nära och lyssnar. Ibland så är nog mormors röst lite monoton för när jag tittar till honom så sover han. Kanske var det en dålig bok?

Alla denna äventyrlystnad och nyfikenhet resulterar i små skrubbsår och blåmärken. Wilton är mycket tålig och utrbrister alltid: ”Det gick bra mormor” när han borde ha gnytt och klagat efter alla de hårda smällar han får vid sina  upptäcktsfärder. Här om dagen sa han att: Det gör alltid ont när jag badar”. Förts tänkte jag. varför då men sen kom jag att tänka på alla skrapsår på sommarben och armar. Det kan det inte göra annat än svida i badet.