I dag tänkte vi oss en dag på en underbara sandstranden och ett dopp i havet. Solen gassar, sanden är mjuk och varm, vinden svalkar och alla människorna runt omkring oss ser glada ut. Ute på havet vimlar det av surfare och kiteflygare. Barnen kastar sig i vågorna. Vi hittar två solstolar som passar oss. (10 Euro för en dag). Sjunker ner under parasollet. Tar fram våra böcker och njuter av tillvaron och livet.
Alla smörjer in sig med tjocka lager sololja – vi också – men några har missat och de ser ut som kräftor. Man riktigt ser hur det svider i skinnet, som kommer att flagna av om några dagar. Fast all, brända och obrända, ligger ändå troget kvar i solen och steker sig. Det tråkiga med solkräm är att det tar så lång tid att få färg i ansiktet men hellre det än svedan och vi har ju verkligen tiden framför oss.
Nu var det dags för ett dopp. Tre meter fram ligger strandkanten och vi ställer oss med fötterna i vattnet för att invänta mellanrummet till nästa våg. Den kommer och vi tar några steg till då kommer monstervågen uppblandad med sand och vräker sig över oss. Vi faller direkt. Kommer upp ur vattnet när vågen drar sig tillbaka, skrattar och försöker komma lite längre ut där vågorna inte bryter. Går inte att ta ett steg utan nästa våg slår omkull oss igen, och nästa och nästa. Hans håller i min arm och drar mig inåt land. Jag är riktigt rädd. Vilka enorma krafter det finns i vågorna både när de slår över och när de drar sig tillbaka.
Väl uppe på land kommer killen som hyr ut solstolarna mot oss och med orolig blick frågar han hur det gick och hur jag mår? Jag mår bra. Näsan och håret är väl sköljda med saltvatten. Sanden ligger som ett täcke över mig. Det skrapar i hårbotten när jag drar handen genom håret. Sjunker ner på solstolen och känner hur pulsen gå ner till det normala.
Livet går vidare. Vi solar och läser en stund till men ner vi vattnet vill vi inte igen. Inte i dag i alla fall.
En liten smörgås på en strandbar och sedan hemåt till hotellrummet för att duscha. Vi lämna sandspår efter oss hela vägen hem. I duschen hittar jag sand precis över allt. På de mest otroliga ställen på kroppen till och med där man inte trodde att sanden kunnat hitta in!!!
Lägger oss på sängen en stund för att vila lite och invänta middagen i restaurangen.
I morgon blir en ny dag och då tror vi att vi ska undvika stranden oh ta en lång promenad till ett hotellområde som ser ut som ett sagolandskap med tinnar och torn.
Lämna ett svar