Där två kontinenter och två världshav möts ligger Tanger. Man kan förstå att staden var en viktig handelsplats. Staden var uppdelad i flera zoner under första delen av 1900-talet. Zonerna tillhörde flera länder såsom Frankrike, Spanien, Storbritannien, Portugal, Sverige??, Nederländerna, Belgien, Italien och USA – alla hade var sin del av staden, Tanger överlämnades till Marocko så sent som 1956. Den liberala staden lockade tiill sig många konstnärer, flyktingar, människor i exil. Vi besökte två torg, Grand Soco där vi drack en kopp kaffe och Petit Soco som under den internationella perioden var en samlingsplats för ljusskygga aktiviteter.
Medinan var en labyrint av gångar och prång. Samtidigt som jag ville se allt som erbjöds så var jag tvungen att noga se var jag satte fötterna för där fanns inte en slät yta och om det mot förmodan fanns det så var det alltid ett trappsteg. Dessutom skulle jag hålla reda på guiden som gick först och sedan försöka fotografera allt det spännande omkring mig.
Många kvinnor var mycket speciellt klädda bars av. Enligt Malou så var det bara här som de granna hattarna bars.
Hoppsan här kom en vakt och en militär med på bilden. Det var inte tillåtet. Vid ett tillfälle så fotograferade en resekamrar av misstag en polis. Då kom han fram och med myndig stämma sa han till henne som tagit fotot att bilden skulle tas bort. Mycket obehagligt.
Om man försökte med ”Nej, jag hade inte alls fotograferat honom utan ett annat motiv” så hjälpte det inte utan han stod kvar tills han sett att bilden tagits bort.
Lämna ett svar