Den 21 december skar Hans en stor tugga av ett grillad klycklingbröst. Det var bara det att kycklingbröstet var inte grillat utan bara lite gråvitt på ytan. Innehållet var helt rått! När jag såg snittytan så sa jag att: -”Det där skulle jag aldrig äta! Kyckling som inte är genomstekt är farligt”. Hans svalde tuggan och petade den råa filen åt sidan.
Inte kunde vi ana att det var början på en lång plågsam resa för Hans.
Det började redan dagen därpå. Magen krånglade och vi tänkte det är nog bara en typisk ”turistmage”. Dagarna gick och ingen förbättring. Vi försökte stoppa det hela med receptfri medicin. När det inte hjälpte så kallade vi på doktorn. Han kom och skrev ut medicin som gjorde att problemet för Hans begränsade sig till en gång per dygn och då oftast vid tvåtiden på natten. Efter kuren så startade det hela igen.
När vi kom hem så blev det två besök hos doktorn och en massa provtagningar. Svaret kom och sa att det var campolybakterier, en sort salmonella men tydligen mycket aggressivare.
Antibiotikakuren tog slut igår och nu hoppas vi på att eländet är slut.
En hel månad utan att få äta riktig mat, utan att våga dricka stora klunkar vatten utan bara i små munnar. En hel månad utan att få krama och umgås med barnbarnen. En hel månad utan mysiga middagar tillsammans, restaurangbesök har varit helt uteslutet. Jag har visserligen ätit ute men då ensam. En hel månad utan långa promenader, vattengymnastik eller Friskis och Svettisgympan. En hel månad är lång tid.
Nu ser vi ljuset i tunneln. Hoppas, hoppas…….
Lämna ett svar