I dag är det årets kortaste dag. Det märks inte här i Torremolinos. En liten rundtur med lokalbussen, en ljuvlig på en uteservering, några tapas och en öl till lunch. Låter det inte bra? Vi bara njuter av livet och tar dagen som den kommer. Det är så underbart att inte behöva vare sig mössa eller vantar. I dag har det varit lite mulet så en jacka eller tröja passade bra. När vi satt på uteserveringen så sken solen och det var sommarvarmt, till och med solglasögonen åkte på då.
Precis innan vi gick in på hotellet efter vår utflykt så kände jag att jag behövde fixa till håret. Inte en sekund längre gick att gå med de här långa, nötta hårtestarna utan hit med en frissa, fort. Hur gör man när man inte kan språket? Jag kan ingen spanska och ibland kan inte spanjorerna så mycket engelska. Jag tänkte att servicepersonal som servitörer och i butiker brukar kunna tala engelska så varför inte en damfrisörska?
Damfriseringen som jag hittade låg i samma hus som hotellet så jag tänkte här kan jag nog göra mig förstådd. Nja, det gick lite si och så med det men att tvätta och klippa håret förstod hon – jag var ju på en damfrisering så det är väl naturligt att man vill det när man kommer in i lokalen. Jag hade nog gärna velat bleka några slingor i mitt gråa hår men där gick gränsen. Hon nekade blankt att ens försöka förstå vad jag ville. Men, ok det var ju klippningen som var viktigast.
Den unga flickan klappade mig på axeln och pekade mot stolen för hårtvättning. På väg dit tappade hon en handduk, snubblade på en stol och jag kände en aning osäkerhet. Hur skulle det gå med en så ”slapphänt” frissa. Nåja, hon är kanske lite nervös. Håret tvättades. Jag låg lite konstigt i stolen för den var inte anpassad till oss välvuxna kvinnor. Jag klämde mig fast i armstöden och pressade fötterna i golvet för att inte glida ut stolen.
En klapp på axeln och hon pekade på en annan stol där jag skulle sitta och klippas. Frissan tappade kammen, saxen skramlade till i en låda, handduken for i golvet (igen), några hårnålar/klämmor rasade ner i mitt knä. Nu började jag bli riktigt orolig. Hur skulle det här gå? Aj, där kammade hon bort hårnålen som hon nyss satt dit. Undrar om den här flickan är färdigutbildad? Inte kunde jag fråga heller. Så fick hon äntligen tag i saxen. Aj, där snubblade hon igen!
Jag blundade när hon började arbeta men öppnade ögonen igen för hon kunde verkligen klippa. Jag hade försökt förklara med ord hur mycket hon skulle ta bort men var tvungen att visa vilken frisyr jag ville ha genom peka och markera längden på det som hon fick ta bort och det som jag ville ha kvar.
Efter drygt en timme var jag klar och resultatet var strålande och priset – 22 Euro var inte heller så dåligt. Gick hem och firade med den lilla skvätt Champagne som fanns krav från Hans födelsedag.
Lämna ett svar