Nu är det ett år sedan N föddes. Tänk vad tiden går. I dag har vi firat henne med stort kalas, en underbar tårta, goda maränger, finfina muffins och en stor hög med presenter. Många kompisar var där och skratten blandades med lite gråt och tandagnisslan beroende på om det var lite vinglig balans som gjorde att man svajade lite hit och dit och till sist ramlade eller om det var en kompis som absolut ville ha exakt den leksaken som jag lekte med.
Tänk vad livet förändras. Det var inte så länge sedan som våra barn var små och hade födelsedagsfester och barnkalas. Jag kommer ihåg en födelsedagsfest som slutade i att vi alla gick på bio och Pelle Svanslös var så läskig så till och med mitt knä (som var väldigt främmande för en del av gästerna) dög att krypa upp i när de små hjärtana klappade hårt och en tår trillade ner för kinden. En annan fest som var maskeraden där vi klädde barnen i kräppapper. Små blommor, tomtar och troll växte fram. Strykbrädan fälldes upp och det serverades korv med bröd och sedan blev det fiskdamm. Måste se om jag har något kort från det kalaset.
I dag blev det en stor fest när alla presenterna skulle prövas. H fastnade för den fina bondgården i trä. W byggde underbara bakverk av rosa och ljusblå legobitar som mormor sedan fick köpa. N satte sig på den stora blå elefanten och gungade sakta. Hon tala tydligt om att det var där hon ville sitta och sparka med sina små runda ben varje gång som mormor försökte lyfta ner henne.
Väl hem komna från kalaset så ville vi bevara feststämningen en liten stund till så några kycklingvingar och en kebab-rulle på den lilla kvarterskorgen här intill fick avsluta kvällen.
I morgon bär det av till Öland i nya husbilen. Vi ska pröva varenda ställplats för husbilar längst hela kusten. Jag vet att varje hamn med självaktning har sådana – alldeles vid havet.
Lämna ett svar