Efter frukosten gick vitt Lidl och köpte tysk korv. Vi blev så sugna på det efter att Eva berättade om att hon brukade göra det ibland. Det är bara några hundra meter dit från hotellet men det känns som en halv mil eftersom det är uppåt hela vägen.
Hem till kylskåpet med korven och ut igen. Vi tänkte gå ner till stranden och ta en fika. På vägen dit passerade vi en inhägnad med en massa djur. Såg ut som åsnor (luktade som åsnor) och några stora, tjocka, svarta grisar. Medan vi stod där och stirrade in genom grinden kom en ung man fram och frågade om vi ville komma in? Ja, tack sa vi och klev in.
Killen började berätta om djuren. Han sa att alla djur som fanns där var sådana som de tagit hand om för att ägaren var sjuk, inte ville ha djuren eller på annat sätt inte kunde ta hand om dem. De här personerna tog hand om dess djur – allt på frivilligbasis.
Där fanns en åsna som var 42 år gammal och inte hade några tänder utan maten måste krossas innan den fick äta. En mula hade kommit traskande över bergen och ingen frågade efter den. Små söta hästar, en hel drös med mulor, flera stora svarta grisar, en anka, en enormt stor åsna och dessutom en folkilsken sådan. Ni skulle sätt hur han så ut när han tiggde något gott av mig. Det stod en stor skylt utanför att det var en BAD åsna så jag höll avståndet. Åsnan stäckte på sin hals skrek i högan sky och vände huvudet så att ett stort öga stirrade på mig. Vi backade långsamt ut från gården, lade tio Euro i insammlingsbössan och smög därifrån.
Väl nere på stranden pustade vi ut och tog en stor fika.
Lämna ett svar